Jag kände att jag behövde skriva ett till inlägg, I'm a freak I know.

Efter att jag spytt upp middagen idag så träffade jag några vänner och tog en cigg. Det var lite läskigt, när jag satt me dem så kännde jag mig helt borta, jag var snurrig efter att ha spytt men hela min kropp var liksom svag och mina tankar bara rullade jag kände mig nästa galen. Jag kännde att jag lika gärna kunde ha svimmat vilken sekund som helst. Men på något sätt så va det inte obehagligt utan jag brydde mig inte över huvudtaget, jag kände mig som en annan människa. Det var konstigt.

Jag vill verkligen ha någon ätstörd (orkar inte hålla på att göra en fin omformulering, we are what we are..) att prata med så ifall Du känner att du också vill ha någon att prata med så snälla skriv till mig, vi kan skypea med falska skypea namn och annat kul.

       MARGAUX LÖNNBERG ÄR SÅ JÄVLA HET. MITT MÅL ÄR HENNES KROPP.

Jag måste typ gå ner 6-7 kilo...

Kvällsvikt 50 kg inte mycket att hänga i julgranen. 

Nej denna vecka ska jag kicka some but, Ingen frukost (en kopp te), Vääääldigt lite skollunch alltså typ en bebis portion bara för att ha nått på talriken, sedan ska jag fan fixa middagen också, kommer dock troligtvis sluta i att jag spyr upp den. That's life.

Eller iofs!! Jag ska bort och plugga matte imorn kväll så jag kommer nog komma hem när mamma och pappa redan ätit så det är nog lungt. dvs. slänga maten i sopptunnan.

Om livet är en prövning vad är då meningen med livet?

Vi prövas dagligen på våra kunskaper, vår styrka och vårt mod.

När slutar prövningarna och när börjar livet?

En dag som denna känner jag mig så obetydlig, obehövlig och ensam. Vad ska jag tillföra till den här världen? Ingen har nytta av att jag finns här, varför ska jag finnas här?

Vad är meningen med just mitt liv? 

Fuuuucking loooser you suck soo soo much, no one needs you for anything. What are you trying to show? Who are you? You're just a freak who thinks she's supposed to make something big of herself. But seriously.. haven't you ever wondered why? Why do you try so hard to be the best student, to look good and be a cool person? Is it worth it? Everyone will eventually dissapoint you and you will be left all by yourself crying and begging for that someone to come back.

Hur vet vi att det är värt det? Vi har ingen aning men vi måste hoppas, för utan vårt hopp finns vi inte.

har spytt två gånger i dag, har typ fastnat i det igen, lite jobbigt men jag orkar inte bry mig. Hoppas bara att jag kommer sluta äta ist för att spy. 

Jag behöver någon som lyssnar, men eftersom att jag är obetydlig finns det ingen som bryr sig. Kommer de att bry mig när ben sticker ut här och var? Up to see. Mamma och pappa tjatar om att jag måste äta upp mig, men seriöst mamma och pappa? Deras kroppsliga kvinnoideal är typ Marilyn Monroe och sorry but that's just not my style.

ja det är faan frågan varför käkar jag? Eller värst varför trycker jag i mig onödiga öl på en tråkig kväll?

ussh ångest att gå och lägga sig med efter att min våg har skrikit 50,9!!!! Fuck face. Ahhh jag vägde 49,2 imorse behövde jag förstöra allt?

Dessa jävla feta öl, kill me.