Igår fick jag reda på att mitt x har hånglat med någon annan. Jag blev förtvivlad för tillfället men nu i efterhand så känner jag inte så mycket. Jag hatar att bara gå dag ut och dag in utan att känna något, att hata mig själv utan att påriktigt veta varför, jag hatar att inte vilja vara här men samtidigt inte veta vart jag vill vara.

Många filosofer har uttalt sig om ångest, om vad det är. Vi säger ofta att vi har ångest över en viss sak som skett men enligt många filosofer så är inte det ångest. Vet man varför man mår dåligt eller är rädd så har man inte ångest. Ångest är just oförmågan att över huvudtaget kunna känna något. Därför tror jag att jag har ångest, dag ut och dag in pure and clean anxiety. Jag känner ingenting. Jag vet inte vad jag ska göra för att få saker och ting bättre, jag är rädd att jag håller på att bli deprimerad. Jag tror att jag var svagt deprimerad då, hade jag inte flyttat utomlands och mitt x kommit och räddat mig så hade jag med störst sannolikhet blivit deprimerad. Jag har haft ätstörningar till år från sedan 14 års åldern. Jag hade svåra problem när jag var 14 år sedan blev det lite bättre men jag har under alla dessa år varit besatt av tankar på mat och det har inte gått en dag utan att jag tänkt på kcal, fett och vad jag ska äta. När jag började första ring alltså i 16års åldern kom ätstörningarna tillbaka igen och jag mådde väldigt dåligt. Sedan blev allt väldigt mycket bättre när jag i 2an flyttade utomlands, jag tror att jag för första gången i mitt liv kände ren lycka - en lycka som varade. Men de ätstörda tankarna kom tillbaka när jag kom hem över loven m.m Sedan när jag flyttade hem så drog det igång på riktigt igen och här sitter jag nu idag och i korta drag berättar min lilla för vem vet jag inte. Kanske bara för mig själv. Jag behöver i alla fall skriva av mig, typ som en dagbok.

Nu kretsar mitt liv kring skolan och min vikt, det är det enda som är viktigt för mig just nu, det enda som spelar roll. Jag fick ett ryck igår när jag pratade med mitt x. Började gråta och sa lite grejer om att jag hatade mig själv vilket var jävligt dumt för nu har tankar väckts i hans skalle. Ibland vill jag verkligen berätta för det känns som att saker och ting hade varit lättare då. Men tänk om han inte förstår, tänk om han säger till mina vänner eller famlij, tänk om... Sedan vet jag inte vad jag skulle säga, "Hej jag har ätstörningar", nej det funkar inte riktigt så, det handlar om hela mitt liv under de senaste fyra åren. Det är så svårt att förklara. Jag vet inte ens själv varför jag mår dåligt så hur skulle någon annan kunna förstå det?

Jag kan inte sluta spy, när jag är ensam hemma så blir jag så frestad till att hetsa. Jag har skrivit flera gånger att jag vill sluta men jag kan inte. Jag får panik och slår mig i magen och gråter. Jag har ett så otroligt abnormalt förhållande till mat. Jag ser absolut ingen glädje i att äta längre, jag tycker inte att något annat förutom godis är gott så det blir ofta några godisbitar men jag äter inte så mycket annat. När jag hetsar för att sedan spy så gör jag inte det för att jag vill äta utan för att jag vill spy. Jag mår dåligt när jag äter mat. 

Jag vill inte ens ändra mig, eller egentligen så vet jag inte. Men jag känner mig endå på något vis trygg i het hät, det är det enda jag kan känna mig säker på, det enda som jag påriktigt kan ha kontroll över. Vad finns kvar för mig om jag ändrar på mig? Det här är mitt liv.

Hur kan en människa påverka en så mycket. Du är den första och enda som jag har låtit komma nära mig. Du är därför den som har störst inverkan i mitt liv. Utan dig finns ingen lycka. Du kom med den och du gick med den. Vad finns nu kvar? Ett vrak som inte vet vem hon är.

Jag mår så dåligt just nu, fick precis reda på att mitt ex har hånglat med någon annan. Jag hatar mig själv så otroligt mycket och jag vet inte vad jag ska göra åt det.  Nu är det inte bara ätstörningarna längre, jag känner mig verkligen deprimerad, ser ut som skit gör jag också för den delen. Sliten och äcklig. Vad ska jag göra med mitt liv? Jag känner mig handlingsförlamad. Mitt hopp försvann när jag fick reda på att han hånglat med någon annan. Kvar är bara ett tomt skal. 

kvällsvikt: 50,1 kg

Jag har haft magsmärtor i över en vecka som inte försvinner, mamma tror att det är för att jag är för stressad med skolan och så. 

Jag tror att det kan vara någon kombination av skolstress, stress för att jag är tjock och att jag faktiskt har ont i magen för att jag spytt så mycket.

Just nu har jag även x-pojkväns-problem vilket inte gör saken bättre. Ah man har ett helt 18åringsliv att uppfylla samtidigt som man ska plugga minst 4 timmar om dagen när man kommer hem efter skolan.

Idag tar jag dock ett break, calling in sick. Fast jag ska ändå till skolan och gå på en lektion för jag har prov (matte C - kill me)

Oookej nu ska bantningsplan sättas upp.

Helgen har gått skit vägde 48,7 i fredags morse och idag har jag en kvällsvikt på 52 vilket är helt orimligt. Men nu ska jag inte gråta över hur fet jag är som vanligt utan göra nått åt detta.

Plan inför jul:

v46: 49kg

v47: 48,5 kg

v48: 48 kg

v49: 47,5 kg

v50: 47 kg

v51: 46, 5 kg

v52: 46 - 46,5 kg

• Mitt mål är att under jullovet (när min mysiga xpojkvän kommer hem) är att väga 46-47 kg.
   
• Ett halvt kilo i veckan är rimligt att gå ner - jag ska alltså väga det jag skrivit i slutet av varje vecka. Lite i taget är bäst, nu på senaste tiden har jag svältit och gått ner men sedan gått upp allt jag gått ner i vecka, på helgen. 
   
• Från och med nu ska jag inte äta några snacks över huvudtaget, dvs inga chips eller nötter osv och jag ska inte köpa något mer godis( i alla fall inte plockgodis).

• Jag ska äta en liten lunch och en liten middag varje dag och försöka att inte spy. Det ända jag får ta emellan dessa måltider är äpple/appelsin/clementin och drycker som inte innehåller kcal (kaffe, te, vatten, cola zero).
  Jag ska även träna minst 4 gånger i veckan, vilket jag redan gör.
   
• Jag ska skriva hur mycket jag väger varje dag, även fast jag skäms.
     
  NU KÖR VI!!

Heej.

Sitter nu och planerar hur ajg ska klara dagen. Ska jobba nu fram till tre och sen träna. Har tagit med mig 2 clementiner tot 80kcal

Jag vet inte alls hur jag ska äta idag, har ingen plan!!

Frukost:

te = 0 kcal

Lunch:

scrambled eggs:

3ägg(210lkcal) olja(40kcal) = 250kcal

1/2 avokado: 75 kcal

1 skål flingor - 107 kcal

totalt: 432 kcal

Fan jag skulle inte ätit flingorna!! Men jag får träna bort det sen efter skolan och sen äta jätte lite till middag!!

Idag är der fredag och det känns skönt, helg imorn(jobbar men ändå!:))

Igår spydde jag inte en ända gång och det är jag jätte stolt över. Min morgon vikt är iofs 3 hg mer idag än igår dvd 48,9 men det är för att jag åt lite för mycket sallad och 1 brödbit för mycket till middagen. Efter jag suttit med mamma och pappa och ätit så gick jag in i köket och ställde mig vid sallads skålen med en gaffel och började hetstrycka i mig mat, men jag kom på mig själv rätt snabbt med vad jag höll på med och han sluta innan jag åt för mycket!

Det jag måste lära mig nu är bara att äta lite. Jag är ju van vid att vara svin hungrig på kvällen och då trycka i mig mat och spy, nu måste jag lärar mig att äta lite mat på kvällen och äta LÅNGSAMT!

Idag börjar jag 12 så det blir lunch hemma, sitter just nu och klurar på vad det ska bli. Än så länge har jag bara druckit en kopp te.

Heej alla fina!

frukost: te

lunch: 1 yoggi yalla(245kcal), 1 clementin(40kcal) och en sesamkaka (100kcal)

mellis: 1 macka(mörktbröd) med skinka (150kcal)

middag: kommer att bli kycklingsallad så max 250 kcal

tot: 785 kcal

kommer förhopningsvis att träna sen också eller gå en långpromenad! (INGET SPYANDE IDAG)

   In some weird way I think this is scary and beautiful at the same time.